Nyhetstips till SVT – torkan och utedrift

Hej SVT
Med anledning av er nyhet där Lennart Nilsson, LRF, förordar en generell dispens för att hålla djur utomhus under vintern: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lrf-kraver-att-djuren-far-ga-kvar-ute-i-host-1
Det som reglerar när djuren måste ha tillgång till stall är, precis som framgår av artikeln, när gräset slutar att växa.
Mitt tips:
Det finns ingen biologisk koppling mellan att gräs växer och att djur behöver tillgång till stall. Det krävs inte heller enligt djurskyddslagen utan är en godtycklig tolkning våra myndigheter fastställt utan förankring i vetenskapen. Om gräset växte igår eller för 2 månader sedan bryr sig inte betesdjuren om, varken kor, får eller hästar. Likaså går det ju utmärkt att utfodra djuren ute om betet skulle ta slut.
Kors idissling producerar enormt mycket värme och i kombination med vinterpäls gör det att det krävs åtskilliga minusgrader för att de överhuvudtaget ska påverkas. Blir det riktigt kallt kan de kompensera det genom att öka sitt foderintag, som resulterar i mer värmeproduktion från idisslingen.
En förändring av ovanstående tolkning skulle inte bara sänka kostnaderna för produktionen utan framförallt också möjliggöra ännu bättre djurvälfärd för våra djur, kan de välja föredrar de oftast att vara utomhus. Kostnadsbesparingen skulle vida överstiga det krisstöd regeringen fattade beslut om i somras, för många mest en symbolisk summa.
Vidare skulle det även underlätta vid andra extrema situationer som t ex förra höstens omfattande nederbörd. Då valde många lantbrukare att stalla in sina djur tidigare än vad myndigheterna krävde för att skona marken från söndertrampning. När frosten kom, och det skulle vara fullt möjligt att släppa ut djuren igen, satte temperaturgränsen stopp trots att det fanns mycket sparat bete. Det hade varit mycket bättre både för djuren, lantbrukarna och klimatet om denna resurs hade kunnat utnyttjas.
Ska vi minska klimatpåverkan från köttproduktionen, och på sikt t om kunna få den klimatpositiv, så måste vi få ner energiberoendet, i synnerhet av fossila bränslen. Då är det logiskt, att där så är möjligt, låta korna skörda sitt eget vinterfoder genom vinterbete istället för maskinellt skördat foder. Ett snötäcke behöver absolut inte vara ett hinder, har egen erfarenhet av att kvigor som var ca ett år på mindre än ett dygn lärde sig att beta genom 4 dm snö även om de hade tillgång till ensilage av god kvalitet. Därefter föredrog de betet framför ensilaget och trots att de var tvungna att gå tillbaka till sin ligghall för att få tillgång till vatten utnyttjade de den sällan.
Agronom Jens Fjelkner

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *