Ambitionsnivå Kallas den linje som löper i nivå med flaggstångsknoppen.
Angus Kan inte uttrycka det bättre än Willie McLaren:
ATV
Den bästa maskininvesteringen jag gjort, så mycket tid den har sparat,
framförallt vid djurtillsyn men även vid hantering och stängselarbete. Man får titta långt för att gräset skall vara grönare på andra
sidan
Avelsvärden
Spelar en stor roll i vårt avelsarbete, ett viktigt verktyg som dock alltid är
underordnat de funktionella egenskaperna.
Begränsningar
Sätts ofta upp av andra som avgör vad som är möjligt eller inte, enklast är
ju givetvis att lyssna på dem men det är ju inte alltid det som är
gynnsammast i längden. Den som blir idiotförklarad för det han eller hon tar
sig för blir ju inte sällan lovordad för detsamma något decennium senare.
Drank
Tillsammans med eko-reglernas förbud för använding av embryoöverföring är
dranken en av anledningarna till att vi ej ställt om till ekologisk
produktion, tankarna finns där då vi inte använder växtskyddsmedel men
dranken är så pass billig och åkermarken så pass dyr att det är svårt att
ekonomiskt motivera en omställning.
Embryo
Bra sätt att tillföra besättningen nya härstamningar men osäkert och bör
därför kompletteras med väldokumenterade svenska individprövade tjurar. Ännu
en anledning för oss att ej ställa om till ekologisk produktion.
Exteriör
Är det hållbara, funktionella kor som producerar bra får det se ut hur de
vill. Det betyder inte att exteriören är oväsentlig, tvärtom, skall en ko
kunna avvänja 10 vettiga kalvar på lika många år så funkar det inte med
termosspenar, taskiga ben eller råttekalvar.
Funktionalitet En absolut förutsättning för att kunna hävda sin plats i vår besättning,
dåliga ben, klövar, svåra kalvningar, svagfödda kalvar, felaktigt
modersbeteende är alla orsaker till slaktanmälan.
Födelsevikter
Inte lägre än nödvändigt men inte heller så höga att det uppstår
kalvningsproblem.
Genomisk selektion
Ser fram emot att kunna stärka avelsvärdenas säkerhet med hjälp av genomisk
information, t ex ger Zoetis angustest lika mycket information för
365-dagarsvikt som registrering på 20 avkommor.
Höst En liten tuss hö så är det enklaste saken i världen att flytta korna.
Individprövning
Vi prövar några tjurkalvar vart år, bra sätt att utvärdera nya tjurar,
identifiera riktigt produktionsstarka hondjur samt viktig del i vår
marknadsföring. Över tiden är vår målsättning att hälften av våra
avelstjurar ska vara individprövade och hälften ET-tjurar
Islay
Ganska lämpligt i kombination med senaste KAP-redovisningen.
Kalvgömma Använder vi inte i vår besättning, dels maskerar det kor med dåliga
mjölkegenskaper så vi får svårare att rekrytera för den egenskapen och dels är
det ett j-dra jobb att kånka runt på en massa kraftfoder.
Korsningsavel
Det som alla som inte föder upp avelsdjur skall ägna sig åt, att ha en renrasig
bruksbesättning enbart för köttproduktion är att tacka nej till heterosisens
(korsningseffektens) förlovade värld där 1+1>2 i form av bättre hälsa,
fertilitet, vitalitet men även mjölkproduktion.
Kraftfoder
Har vi inte behövt använda sedan december 2012 då de senaste årens grovfoder
haft mycket hög kvalitet. Det är inget ställningstagande mot användande av
kraftfoder, kommer säkert förekomma i framtiden när vi har sämre ensilage,
däremot vill vi ha ett starkt selektionstryck för djur som är goda
grovfoderomvandlare.
Mineralfoder Försöker jag vara noggrann med, skall ju passa i foderstaten och så skall de
ju helst äta det med. Använder ett Gårdsmineral som jag har anpassat till
drankfoderstaten, det innebär minimalt med fosfor och desto mer kalcium.
Dessutom innehåller det organiskt selen (selenjäst), extra E-vitamin och kellaterad koppar. Kopparbristen
(eller molbydenöverskott) är ganska lätt att se på angus eftersom de
tappar det svarta pigmentet i pälsen och blir grå, det syns framförallt på
kalvarna.
Minusgrader Utedriftens bäste vän men inte lika uppskattad när elektrikern inte hade
hunnit installera elen i de nya fina eluppvärmda kopparna, fick tinas med
varmvatten flera gånger om dagen. Annars är det hårt och torrt när det är kallt
vilket är bra. När vi byggde om har vi frostskyddat allt vatten vi behöver
vintertid, har dessutom lagt en slinga i kring kranen på drankatunnan så nu
skall vi inte behöva svära så fort kvicksilvret kryper neråt.
Mjölk
Vi avlar inte för att maximera mjölkproduktionen, det skulle gå ut över
härdigheten. Däremot vill vi ha kor som trots att dieten till stor del
utgörs av tuvtåtel och vass kan avvänja kalvar på 300-350 kg.
Rådgivning
Inser nu att det var lättare att ge råd än att följa dem.
Sand
som piskar i ögonen av vinden, så är det i Sahara och ute i Horna där vi har en
del av våra marker. Det krävs lite vatten för att det skall växa och torkan kan
tidvis skapa en del bekymmer men det är ju också tack vare de lätta markerna som
vi kan ha djuren ut under sen höst och vinter.
Semin
Utmärkt sätt att tillföra besättning riktigt bra tjurar, både svenska och
internationella, samt för att bredda härstamningarna så att vi hela tiden
kan erbjuda våra trogna kunder lämplig tjur. Försöker seminera större delen
av kvigorna samt en del kor. Skapar genetiska kopplingar till andra
besättningar vilket stärker säkerheten.
Sprudepinnar
Var nere på Revingehed och fick se hur de använde långa ridpiskor med en
plastpåse i änden vid djurhanteringen. Men ridpiskor kostar ju pengar och denne
är snål så han hittade några markörkäppar och knöt fast lite ensilageplast i
änden - voila! För vår del har det nästan revolutionerat djurhanteringen lika
mycket som när de flyttbara grindarna introducerades.
Säkerhet
Fantastiska avelsvärden är inget värda om de saknar säkerhet; registrera
allt som går att registrerar på så många djur som möjligt, starka genetiska
kopplingar, enhetliga grupper för att minimera miljöpåverkan - utfodra hela
gruppen på samma sätt och koncentrera kalvningsperioden. Lägg minst lika
mycket vikt på siffran för säkerhet som för avelsvärdet nästa gång du köper
tjur.
Temple Grandin
Har ni inte tagit del av hennes arbete så sök på internet, finns en hel del
på youtube. Hon har väldigt mycket kloka tankar om djurhantering.
Vatten
Förutom sand så har vi ju även Kristianstads Vattenrike i vår närhet, Sveriges
lägsta punkt ligger inte långt härifrån och här är låglänt. Det innebär att vi
ofta drabbas av översvämningar. Torka, sandstorm och översvämning, man undrar ju
vart man kommit. Riktigt så illa är det inte, översvämningarna kommer
huvudsakligen på vintern och då är det ju bara bra för det tillför ju näring
till strandängarna. Tyvärr inte så mycket som det gjort en gång i tiden vilket
märks på slåtterängarnas avkastning, skämt åsido, det är ju bra att det märks
att lantbrukets medvetna miljöarbete ger utslag. Det är dock inte alltid som
översvämningarna begränsas till vinterhalvåret och då blir det problem. Gränsen mellan bete och slåtteräng sommaren 07
