Kategorier
Avel Semin

Te Mania Emperor E343 & maternell födelsevikt

 

Te Mania Emperor E343
Te Mania Emperor E343

Jag tänkte presentera de olika semintjurarna vi använt under 2014 efterhand som de får avkommor. Dels just för presentationen av dem men även för att dela med mig av hur jag resonerar i avelsplaneringen. Först ut är Te Mania Emperor E343 från vilken vi nyligen fick årets första kalv, en tjurkalv som gav upphov till den andra delen av rubriken – maternell födelsevikt.

Semindoser efter Emperor importerades via angusföreningen 2014 men redan året dessförinnan hade Yxskaftkälen tagit in honom varför det finns lite data för födelsevikt, kalvningsförlopp och 200-dagarsvikter. Ni hittar hans svenska avelsvärden baserat på dessa uppgifter här, de är dock fortfarande mycket osäkra men efter majkörningen går säkerheten upp efterhand som registreringarna ökar.

Det är en tjur från Australien och på deras hemsida presenteras hans aktuella avelsvärden, när detta skrivs är det baserat på 3051 avkommor fördelat på 156 besättningar, än så länge är det 99 döttrar som kalvat in.

Vid importen var han komplett, lätta kalvningar, överlägsen tillväxt och marmorering samt lite plus på mjölken. Då hade han ännu inte fått några döttrar som avvant kalvar men precis innan vi skulle börja använda honom kom de och hans avelsvärde för mjölk dök kraftigt. Detta gjorde att vi valde att använda honom mer selektivt än först planerat dvs endast på hondjur med goda mjölkanlag.

Han kommer från en stor besättning som heter Te Mania, de är etablerade både i Australien och på Nya Zeeland. I ABS Australias seminkatalog för 2014 / 2015 är han flaggskeppet och presenteras på första uppslaget. Hans far är den populära Te Mania Berkley B1 och morfar är B T Ultravox från USA.

Te Mania Emperor avelsvärden

Baserat på hans nuvarande australiensiska avelsvärden, som har hög säkerhet, så förväntar vi oss att avkommorna ska födas mycket lätt och att hans döttrar ska ha lätt för att kalva. Födelsevikten bör ligga över medel vilket än så länge bekräftas av de svenska avelsvärdena men födelsevikt och lätta kalvningar är ju inte riktigt samma egenskap – bättre med en lite tyngre kalv som föds lätt för den har ofta bra tillväxtanlag precis som vi förväntar oss att Emperors avkommor ska ha. Som jag nämnde ligger han dåligt till avseende mjölk, vi strävar inte efter några extremt högmjölkande kor för de måste kunna föda sig på våra strandängar med en hel del vass och tuvtåtel. En högmjölkare har dessutom högt underhållsbehov även när hon är sint vilket gör henne dyrare att övervintra. Vi kommer dock endast använda Emperor på hondjur med bra mjölkanlag.

Ett stort plus är att Emperor ligger mycket bra till för marmorering en egenskap som verkligen ligger i tiden nu när fler och fler börja registrera det och några har t om gjort det betalningsgrundande.

Nu till det där med maternell födelsevikt, en egenskap jag i början av mitt avelsarbete inte lade så mycket vikt vid. Födelsevikt styrs ju både av arv och miljö. Arvet i sin tur består av tre faktorer, dels två direkta och en maternell. För de direkta faktorerna svarar modern och fadern för lika stora delar medans den maternella faktorn helt styrs av modern (som i sin tur ärvt egenskapen till 50% från sin mor och till 50% från sin far).

Den direkta delen är fostrets egna gener för tillväxt fram till födseln och den maternella är hur modern påverkar fostret efter befruktningen genom näringsförsörjning och dräktighetsperiodens längd.

Jag har haft ett tvillingpar med kvigor där de skiljde väldigt mycket i avelsvärden för maternell födelsevikt och det befästes allt mer ju fler kalvar de fick, den ena hade konsekvent högre födelsevikter än den andra.

Och så var det ju den här Emperoravkomman, hans mor har högt avelsvärden för maternell födelsevikt, 111 med 65% säkerhet. Det fick verkligen genomslag – tjurkalven vägde 50 kg! Det är givetvis alldeles för mycket och hans öde är förseglat, han kommer att slaktas som ungtjur och därmed bidra med värdefull  slaktdata till gagn för säkerheten i hans syskons avelsvärden. Det är så vi jobbar här – det är inte en individ som ger oss framgång utan helheten.

Nu kan inte hela övervikten förklaras av moderns avelsvärde för fvM och man ska inte heller dra allt för stora växlar på endast en avkomma men jag tyckte det var ett bra exempel så saker och tings samband.

Tjurkalven kommer säkerligen inte ha ett avelsvärden för fvD (direkt födelsevikt) som blir särdeles avskräckande men vi tar det säkra för det osäkra – lätta kalvningar är ett adelsmärke för rasen och det är vi mycket rädda om. På Individprövningen har vi en gräns på 45 kg (lägst av alla raser) och det följer vi även när vi säljer tjurar hemifrån och ja det föds tjurar där vi registrerar 46 kg. Det är så lite som gör om de väger något kg mer eller mindre, har de precis druckit etc men någonstans måste gränsen dras och vi väljer att inte tulla på den.

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *