Under vintern 2018/2019 kommer Sjövången delta i ett projekt som Gård & Djurhälsan driver, syftet är att studera metoder för att kunna minimera användningen av pour-on preparat vid kontroll av löss. Dessa preparat kan vara ett viktigt verktyg men av flera anledningar anser vi att de inte ska vara förstahandsalternativen, de tar bara bort symptomen och inte orsaken. Överanvändningen kan resultera i resistens och har även negativ effekt på mikrolivet i jord och vatten. Dessutom maskerar det den genetiska variationen i motståndskraft vilket försvårar selektion för att motverka problemet.
Besättningen har också ställts till förfogande för RISE och deras projekt om marmoreringsscanning.
Sjövången har de senaste åren deltagit med material till två olika forskningsprojekt från SLU. Dels ett projekt om enskilda geners effekt på ätkvalitet och dels ett projekt om klövhälsa. Att bidra till framsteg inom näringen gör vi gärna vi är beroende av att det finns en lönsam nötköttsproduktion i landet.
Projektet om gener och ätkvalitet drivs av doktorand Marie Ekeljung, Instititionen för husdjursgenetik. Marie har tagit prover på våra slaktjurar (och många andras), hon mäter mörhet, marmorering och färgstabilitet samt gör DNA-analyser för att hitta samt verifiera gener som påverkar dessa egenskaper.
Det andra projektet, det om klövhälsa drivs av Christer Bergsten och Anna Näsholm. Alla korna verkades november 2009, de skall därefter verkas igen till våren och hösten 2010. På detta sätt kommer effekten dels av stallperioden och dels av betesperioden att kunna studeras. En bra klövhälsa är ju mycket viktigt i en rationell dikoproduktion varför vi normalt inte verkar några kor, om en ko med verkningsbehov har en kalv vid sidan verkar vi henne så hon klarar sig fram till avvänjning, det blir hennes sista. Denna strategi, som även Pappa tillämpade, gjorde att det var helt overkade kor som gick in i försöket trots en ålder på upp emot 10 år bland de äldre. Christer Bergsten ansåg att klövstatusen var mycket god, assymetri, sulblödning, saxklöv, björnfot, digital dermatit, limax eller korkskruv förekom inte överhuvudtaget. Totalt var det 7 av 36 verkade kor som fick någon anmärkning och då var det antingen klövsulesår (1) eksem (2), klövröta (2) och / eller fång (3). Ett mycket glädjande resultat eftersom det är ett kvitto på att avelsarbetet för god klövhälsa har get resultat.
Att aktivt delta och stödja forskningsarbetet inom svensk nötköttsproduktion ser vi på Sjövången som en mycket viktig och stimulerande uppgift. Det främjar inte bara oss själva utan kommer även alla våra kunder till gagn.
Det finns en hel del intressanta vetenskapliga uppsatser att ta del av på nätet men de är inte alltid så lätta att hitta, har därför samlat en del nedan:
Candidate genes for beef quality –allele frequencies in Swedish beef cattle, Carina Leveau (Marie Ekerljungs företrädare)
Klövform och klövsjukdomar hos intensivt uppfödda köttrastjurar, Martin Björkroth
Avelsindex för de svenska köttraserna, Anna Näsholm