Elitauktion MILA – Fritt val Sjövången

Fritt val Sjövången – hela besättningen
Undantag: ET-födda individer och tjurar på individprövningen

Köttdjurens dag, 18/2, på MILA kommer att avslutas med en Elitauktion. Ett av utropen kommer att vara ”Fritt val” i hela vår besättning, ett helt unikt tillfälle att komma över precis det djur du vill ha, de som i vanliga fall aldrig är till salu.

På Sjövången har det funnits angus sedan 1968 och vi är därmed en av landets äldsta avelsbesättningar. Avelsarbetet har starkt fokus på funktionalitet, vi ställer höga krav på våra hondjur och räds inte att gallra bort högindexdjur som inte svarar upp mot dessa. Kalvningarna ska vara problemfria, både för ko och kalv, klövarna ska inte behöva verkas och kon måste avvänja en kalv varje år. Samtliga kategorier inklusive tjurarna utfodras med enbart grovfoder vilket ger högt selektionstryck på djur som är goda grovfoderomvandlare.

Framgångarna på både utställningar och Individprövning har varit åtskilliga t ex kommer semintjurarna Jering, Malt och Palmkvist från Sjövången.

Betäckningar 2016 kommer bl a skötas av 1229 Top Notch av Sjövången ET (SAV Iron Mountain 8066 X SAV 004 Predominant 4438), helbror till 2973 Usain av Sjövången ET som deltar i årets Individprövning.

Vid ET-importer och spermaimporter har stor vikt lagts vid marmoreringsanlag vilket bekräftas av bra scanningsresultat på Individprövningen av t ex 1147 Rafnatyr av Sjövången T105 (Oden av Sjövången ET X 914 Kastor av Sjövången ET) och 1176 Straight Up av Sjövången T107 (Thomas Grade Up X HF El Tigre 28U).

Angus Champion Elmia 2013 RafnatyrVi har numera korna i utedrift och har därför flyttat fram kalvningssäsongen och gått över till höstförsäljning av 1,5-års tjurar. Vid fritt val finns det således möjlighet att bli först med att välja tjur från den årgången.

                                                                                            Val och hämtning
Tjurar och kvigor födda 2015                           april 2016

Kalvar födda 2016                                                   okt 2016

Övriga hondjur (dräktighetsundersökta)   okt 2016

VB Palmkvist T112 – utmärkt kvigbetäckare

VB Palmkvist
VB Palmkvist

Idag fick vi en kvigkalv efter vår egen semintjur VB Palmkvist, en pigg krabat på 39 kg efter en kviga som i sin tur är efter Oden av Sjövången ET med Hi Diamond Greenstone som morfar. Som sig bör var det bara att väga och märka.

VB Palmkvist har fina direkta avelsvärden för lätta kalvningar, lkD 112 (67%) och fvD 90 (83%) och även bra resultat för avkommebedömningen på mjölkras både avseende lätta kalvningar och dödfödslar på så väl kor som kvigor. Detta gör honom till ett utmärkt val när lätta kalvningar är en högprioriterad egenskap. Trots de goda kalvningsegenskaperna har han enastående tillväxtegenskaper i kombination med bra mjölkproduktion och formklass samt fettansättning något under medel. Hans svaghet är maternell kalvning och han ska i renrasaveln därför kombineras med hondjur som är starka för den egenskapen.

Vid exteriörbedömningen på Individprövningen fick han mycket bra bedömning för både kropp och muskelansättning (även om det kan vara lite svårt att se på bilden direkt efter tappningen). Storlekstyp 6,0 gör honom till en tjur av medelstorlek och en något mindre typ än hans far VB Lans. Vid klövbedömningen var han helt utan anmärkning och fick således klövstatus 10.

Far till VB Palmkvist är semintjuren VB Lans som blev Best in Show på Mila 2014. Modern är 962 Elba av Sjövången med Aix 30! Morfar är 873 Jock Design av Sjövången ET som i sin tur är efter den legendariska amerikanska semintjuren B/R New Design 036 som trots att han är född 1990 ligger bland de 15% bästa för marmorering.

Hi Diamond Greenstone 504

Hi Diamond Greenstone

Greenstone kom in till Sverige 2007 från Kanada. Hans avelsvärden har inte utvecklats speciellt positivt varken i Sverige eller i Kanada.  Han ger dock väldigt djupa och köttiga avkommor, de få jag har är strukturellt korrekta med bra klövar.

Har några doser kvar och de kommer jag använda på torra, högställda djur med bra anlag för mjölk och tillväxt.

Vi har planer på att utöka besättningen varför vi 2014 tog beslutet att behålla en del hondjur vi annars skulle slagit ut men de och deras avkommor ska inte ingå i renrasaveln. Samtliga tjuravkommor föds upp till slakt och de genererar då viktig slatdata. Kvigavkommorna föds antingen upp till slakt eller så får även de ingå i slaktproduktionsgruppen. Tidigare har vi haft tankar på att korsa denna typen av hondjur med hereford, rent produktionsmässigt hade det varit ett bra alternativ men vi väljer denna linjen istället för att stärka avelsvärderingen.

Planen är att betäcka dem med de avelstjurar vi är i störst behov av att få slaktdata på därigenom kommer våra kunder få tjurar med större säkerhet i sina avelsvärden dvs chanserna att de lever upp till förväntningarna ökar.

Det är just en sådan ko som nu har kalvat med Greenstone, det blev en tjurkalv som således slaktas nästa år.

Att förstå avelsvärden

Nu är säsongen för avelstjurar i full gång och tänkte komma med lite tips på läsning som kan göra dig bättre förberedd. Avelsvärden är en viktig del av tjurens varudeklaration, tänk igenom vad tjuren ska användas till och välj därefter. Glöm inte heller bort att beakta säkerheten som presenteras tillsammans med varje avelsvärde. Ju högre säkerhet desto större chans att du får det du betalar för.

Tre siffror kommer du långt med! Om du har en korsningsbesättning så bry dig inte så mycket om Avelsindex (Aix), det är främst intressant för renrasavel. Ska tjuren betäcka kvigor så lägg stor vikt vid Födelseindex (Fix) – höga värden ger lättare kalvning. Ska döttrar rekryteras ska hänsyn även tas till Modersindex (Mix).  För bra slaktegenskaper så fokusera istället på Produktionsindex (Pix).

Växa har samlat information om svenskt avelsarbete på sin hemsidan.

På Taurus hemsida finns ”Frågor och svar om BLUP” där det går att läsa mer om den svenska avelsvärderingen, det går också bra att beställa deras skrift ”Att arbeta med avel i dikalvsproduktionen” som ger en bra översikt. De har även en bra text om allmänt att tänka på vid köp av avelstjur.

För den som hellre vill ta till sig lite grundläggande information i videoformat kan jag rekommendera videoserien EPD Basics 1-4 från Iowa Beef Center. Den är således på engelska.

JFCC Patriot 872

JFCC Patriot 872
JFCC Patriot 872

JFCC Patriot 872 är en helbror till den mycket framgångsrike produktionsmatadoren S A V Net Worth 4200.  Han ligger i topp avseende tillväxt och det ser även bra ut för mjölk och marmorering. Patriot är dock inte tillräckligt allround för att klara Avelsrådets (Svenska Angusföreningen) kriterier för att tas in som föreningsimport. För att göra det behöver en tjur ha bättre anlag för kalvningsegenskaper, vi vill inte ta in en utpräglad tillväxttjur som riskerar att få allt för stort inflytande på det inhemska avelsarbetet. Det är mycket lätt att driva upp tillväxten genom att använda stora tjurar som ger tunga kalvar men vi väljer en försiktigare ansats och värnar rasens adelsmärke – lätta kalvningar.

Tjuren importerades dock av CRI Sverige på eget initiativ och saluförs i Sverige – han ska inte användas på kvigor. Vi har köpt några doser för att utvärdera honom vilket även en del andra besättningar gjort, några kalvar är födda 2015, se VG för avelsvärden. Detta är ett avsteg från vårt normala förfarande, vi brukar vilja undvika extremer, hellre flera små steg framåt än riskera ett rejält snedtramp i diket. Schaff Angus Valley har dock så intressant genetik att vi valt att prova på några kor med låga avelsvärden för födelsevikt.

Den första kalven blev en kvigkalv som tyvärr blev för tung. För tjurar har vi en strikt övre gräns på 45 kg och kvigor väger i genomsnitt 3 kg mindre varför vi brukar undvika rekryteringskvigor för renrasavel som ligger över 42 kg.

Tröskelselektion, dvs att ha fasta gränsvärden som en individ måste klara, är egentligen begränsande för det genetiska framsteget men då tunga kalvar är någonting vi absolut vill undvika så tillämpar vi det.

Dagens kvigkalv efter Patriot ska inte användas i avel däremot möjligen som en ren slaktproducent. Vi har planer på att successivt utöka besättningen, att behålla hondjur som inte försvarar sin plats i renrasaveln överväger vi av två skäl; det ena är smittskydd för vi slipper köpa in hondjur och det andra är slaktdata. Genom att behålla en del hondjur som vi i vanliga fall skulle slaktat och istället hålla dem som rena slaktproduktionsdjur där vi slaktar samtliga tjurar och kvigor efter dem så får vi snabbare tillgång till mer slaktdata. Detta är viktigt inte minst när vi tar in någon obesläktad embryoindivid att betäcka med. Jag kan mycket väl tänka mig att seminera även dessa hondjur då slaktdata på semintjurar är extra viktigt för det nationella avelsarbetet. Semintjurarna är dessutom selekterade för att ha goda produktionsegenskaper vilket passar bra när avkommorna ska födas upp till slakt.

 

VB Rya (Obelix av Rya)

Obelix av Rya
Obelix av Rya

Detta är en svensk tjur som togs ut till semin 2011, tyvärr är doserna redan slut men hans avelsvärden går fortfarande att hitta på VG hemsida. Tjuren köptes av Friskatorpet där han fortfarande är verksam. Han kommer således att få många renrasiga avkommor och genom att seminera med honom stärks säkerheten i avelsvärdena för hela vår besättning. Semin handlar inte bara om att producera individer med unik härstamning som många tycks tro.

Hans far är Likvid av Stehag och morfar är New Indian ET av Rya. New Indian är resultatet av en embryoimport vi gjorde tillsammans med Paul Henrysson, Rya. Tjuren är efter den legendariska B/R New Design 036 som trots att han är född 1990 fortfarande ligger bland de 15% bästa för marmorering i den amerikanska populationen. Vi hade själva en helbror till New Indian, Jock Design av Sjövången ET, men vi använde bara honom två år för han gav så väldigt ojämna födelsevikter. Det var framförallt spridning neråt med flera under 30 kg. Likväl som vi undviker väldigt höga födelsevikter vill vi inte heller ha dem för små. Vi behöll dock en del kvigor med mer normala födelsevikter och vilka kor de har utvecklat sig till! En av dem är 962 Elba av Sjövången som är mor till semintjuren Palmkvist av Sjövången med Aix +26, utan konkurrens högst av alla tillgängliga svarta semintjurar från VG.

 Individprövningen fick han väldigt bra exteriörbedömning för muskelansättning samt klövstatus 10 dvs helt utan anmärkning – en egenskap vi värdesätter högt då klövverkningen på Sjövången utförs av slakteriet. Obelix tillför mycket goda tillväxtanlag i kombination med måttlig födelsevikt.

Den ko som fött årets första kalv efter Obelix är 900 Matilda, hon är i sin tur mor till bl a semintjuren Malt av Sjövången. Malt har under en period haft dåligt avelsvärde för mjölk men efterhand som mer information tillkommit i form av döttrar som avvant kalvar har avelsvärdet nu stigit till 99. Även Malt har verkat på Friskatorpet och såldes därefter till en framstående bruksbesättning i Maglehem som satsar helhjärtat på angus. Malt gjorde dock en mellanlandning på Kristinehem där han betäckte en halv säsong. Malt är ett köttpaket av moderat storlek med det typiska lilla angushuvudet som gör det ännu lättare för kalven att ta sig ut.

Det blev en tjurkalv på 38 kg så det ser mycket lovande ut. Säkerheten på hans avelsvärden kommer troligen landa ganska högt i och med att han är efter en svensk semintjur som redan har många avkommor och att hans mor har säkra avelsvärden genom sin avkomma Malt som också har många avkommor. För avelsbesättningen som har bruksbesättningar som sin huvudsakliga kundgrupp, dvs 95% av oss inklusive undertecknad, så är detta en tjur som kommer öka chansen att få nöjdare kunder med logiken att sannolikheten att man får det man betalar för stiger när säkerheten i avelsvärdena ökar.  Detta är extra viktigt för en nystartad besättning, börja inte med en massa unika blodslinjer utan koppling till den övriga populationen utan bygg först en stabil grund som därefter kan användas för att utvärdera ny importgenetik.

Te Mania Emperor E343 & maternell födelsevikt

 

Te Mania Emperor E343
Te Mania Emperor E343

Jag tänkte presentera de olika semintjurarna vi använt under 2014 efterhand som de får avkommor. Dels just för presentationen av dem men även för att dela med mig av hur jag resonerar i avelsplaneringen. Först ut är Te Mania Emperor E343 från vilken vi nyligen fick årets första kalv, en tjurkalv som gav upphov till den andra delen av rubriken – maternell födelsevikt.

Semindoser efter Emperor importerades via angusföreningen 2014 men redan året dessförinnan hade Yxskaftkälen tagit in honom varför det finns lite data för födelsevikt, kalvningsförlopp och 200-dagarsvikter. Ni hittar hans svenska avelsvärden baserat på dessa uppgifter här, de är dock fortfarande mycket osäkra men efter majkörningen går säkerheten upp efterhand som registreringarna ökar.

Det är en tjur från Australien och på deras hemsida presenteras hans aktuella avelsvärden, när detta skrivs är det baserat på 3051 avkommor fördelat på 156 besättningar, än så länge är det 99 döttrar som kalvat in.

Vid importen var han komplett, lätta kalvningar, överlägsen tillväxt och marmorering samt lite plus på mjölken. Då hade han ännu inte fått några döttrar som avvant kalvar men precis innan vi skulle börja använda honom kom de och hans avelsvärde för mjölk dök kraftigt. Detta gjorde att vi valde att använda honom mer selektivt än först planerat dvs endast på hondjur med goda mjölkanlag.

Han kommer från en stor besättning som heter Te Mania, de är etablerade både i Australien och på Nya Zeeland. I ABS Australias seminkatalog för 2014 / 2015 är han flaggskeppet och presenteras på första uppslaget. Hans far är den populära Te Mania Berkley B1 och morfar är B T Ultravox från USA.

Te Mania Emperor avelsvärden

Baserat på hans nuvarande australiensiska avelsvärden, som har hög säkerhet, så förväntar vi oss att avkommorna ska födas mycket lätt och att hans döttrar ska ha lätt för att kalva. Födelsevikten bör ligga över medel vilket än så länge bekräftas av de svenska avelsvärdena men födelsevikt och lätta kalvningar är ju inte riktigt samma egenskap – bättre med en lite tyngre kalv som föds lätt för den har ofta bra tillväxtanlag precis som vi förväntar oss att Emperors avkommor ska ha. Som jag nämnde ligger han dåligt till avseende mjölk, vi strävar inte efter några extremt högmjölkande kor för de måste kunna föda sig på våra strandängar med en hel del vass och tuvtåtel. En högmjölkare har dessutom högt underhållsbehov även när hon är sint vilket gör henne dyrare att övervintra. Vi kommer dock endast använda Emperor på hondjur med bra mjölkanlag.

Ett stort plus är att Emperor ligger mycket bra till för marmorering en egenskap som verkligen ligger i tiden nu när fler och fler börja registrera det och några har t om gjort det betalningsgrundande.

Nu till det där med maternell födelsevikt, en egenskap jag i början av mitt avelsarbete inte lade så mycket vikt vid. Födelsevikt styrs ju både av arv och miljö. Arvet i sin tur består av tre faktorer, dels två direkta och en maternell. För de direkta faktorerna svarar modern och fadern för lika stora delar medans den maternella faktorn helt styrs av modern (som i sin tur ärvt egenskapen till 50% från sin mor och till 50% från sin far).

Den direkta delen är fostrets egna gener för tillväxt fram till födseln och den maternella är hur modern påverkar fostret efter befruktningen genom näringsförsörjning och dräktighetsperiodens längd.

Jag har haft ett tvillingpar med kvigor där de skiljde väldigt mycket i avelsvärden för maternell födelsevikt och det befästes allt mer ju fler kalvar de fick, den ena hade konsekvent högre födelsevikter än den andra.

Och så var det ju den här Emperoravkomman, hans mor har högt avelsvärden för maternell födelsevikt, 111 med 65% säkerhet. Det fick verkligen genomslag – tjurkalven vägde 50 kg! Det är givetvis alldeles för mycket och hans öde är förseglat, han kommer att slaktas som ungtjur och därmed bidra med värdefull  slaktdata till gagn för säkerheten i hans syskons avelsvärden. Det är så vi jobbar här – det är inte en individ som ger oss framgång utan helheten.

Nu kan inte hela övervikten förklaras av moderns avelsvärde för fvM och man ska inte heller dra allt för stora växlar på endast en avkomma men jag tyckte det var ett bra exempel så saker och tings samband.

Tjurkalven kommer säkerligen inte ha ett avelsvärden för fvD (direkt födelsevikt) som blir särdeles avskräckande men vi tar det säkra för det osäkra – lätta kalvningar är ett adelsmärke för rasen och det är vi mycket rädda om. På Individprövningen har vi en gräns på 45 kg (lägst av alla raser) och det följer vi även när vi säljer tjurar hemifrån och ja det föds tjurar där vi registrerar 46 kg. Det är så lite som gör om de väger något kg mer eller mindre, har de precis druckit etc men någonstans måste gränsen dras och vi väljer att inte tulla på den.

 

 

Falskt larm?

Före jul provtogs hondjuren och det ser bra ut, endast tre som har kvar sina antikroppar och inga nya djur har serokonverterat dvs börjat bilda antikroppar. Vi hittar fortfarande inga bakterier i träckproven. Vid diskussioner med SJV börjar vi misstänka att det kan röra sig om att djuren på bete blivit utsatta för salmonellabakterier från fågelträck, tillräckligt för att utlösa en immunologisk reaktion men inte för att infektera dem så att de själva uppförökar antalet bakterier. Obs – endast en hypotes. Har de då haft salmonella eller ej?

Det här med antikroppsprov är en ganska ny företeelse som endast använts några år och vi lär oss fortfarande hur det ska användas. Lagstiftningen är egentligen baserad på träckprovsfynd. Vi kommer nog behöva definiera tydligare när ett djur har salmonella eller ej. Juridiskt har vår besättningen inte det, vi är spärrade för misstänkt ej bekräftad salmonellainfektion. Vi har däremot inget emot att vara spärrade så som situationen ser ut, före vi återupptar livdjursförsäljningen måste vi vara helt säkra på att inte utgöra någon förhöjd risk för våra kunder.

Det vi behöver mer kunskap om är huruvida djur som utsätts för bakterier via fågelträck och bildar antikroppar, men inte uppförökar antalet bakterier, utgör en smittrisk för resten av besättningen. Visst är det frustrerande att kanske vara spärrad pga för låg kunskapsnivå inom området men så är det ju med utveckling av ny teknik. Någon kan komma i kläm, nu råkade det vara vi och då får vi hantera det så konstruktivt som möjligt så att förhoppningsvis både vi, SJV, SVA och DV kan lära sig mer till nytta för hela uppfödarkollektivet.

Vi kommer under januari att provta kvigor och kalvar födda 2014 samt avelstjurarna. Håller tummarna för att det ser bra ut även där.

Planen ligger fast, vi kommer inte att sälja några tjurar under våren utan istället blir det en auktion senare halvan av 2015.

Räcker 4wd eller behöver jag diffspärr?

Kört fast, den nedstänkta vindrutan gör det svårt att se vägen fram men vindrutetorkarna börjar ändå göra lite nytta. Hade förberett mig med fyrhjulsdrift och diffbroms. Har nu övergett tvåhjulsdriften, börjar nu så sakteliga komma loss men frågan är om jag behöver byta ut diffbromsen mot en riktig diffspärr samt installera en vinsch.

Vad handlar nu det här om? I somras skulle vi sätta in tre kalvar på individprövningsstationen och då vi befinner oss någon mil fågelvägen från en slutuppfödare av mjölkraskalv som är spärrad för salmonella skulle vi ta prov på gruppen där kalvarna gick, totalt 12 st. Av dem var det tre st som gav serologiskt utslag för salmonella (antikroppar i blodprov) men vi fann inga bakterier i träcken. Vi tog omprov och konstaterade att det fortfarande fanns antikroppar hos de djuren samt hos ytterligare fyra st men inte heller här påvisades bakterier i träcken. Vi blev då spärrade för misstänkt, ej bekräftad, salmonellainfektion.

Vi har därefter tagit upprepade prov på samtliga djur, hos en minoritet av djuren har vi funnit antikroppar men inte i något fall hittat bakterier i träcken.

Tack och lov hade vi våren 2014 tagit salmonellaprov på fyra sålda avelstjurar samt samlingsprov på kvigor och tjurar som alla var negativa så risken att vi ska ha spridit det till någon annan besättning är därmed mycket låg.

Vad betyder då detta? Antikroppar bildas inom 2-3 veckor och brukar försvinna efter ca 3 månader om individen inte återinfekteras. Det kan därför inte uteslutas att vi har eller har haft en cirkulerande infektion i besättningen men det som förbryllar både oss, SJV, SVA och distriktsveterinären är att vi inte kan hitta några bakterier. Det gör att vi inte heller kan säkerställa vilken typ av infektion det eventuellt skulle kunna handla om och därmed är det svårt att spekulera kring smittvägar. Inköp av djur och foder har förekommit men i liten omfattning. För att ytterligare öka sannolikheten för att hitta bakterier har vi testat en ny metod som SVA utvecklar nämligen att svabba ändtarmsöppningen för att därigenom kunna fånga upp bakterier från flera dygn, utsöndringen av bakterier kan nämligen variera över tiden. Inte heller detta har lyckats isolera några bakterier.

Fyrhjulsdriften och diffbromsen jag började med att nämna syftar på de smittskyddsrutiner vi hade sedan tidigare och som vi under sommaren, före antikroppsfyndet, ytterligare förstärkte genom att bygga en hygiensluss för alla besökare samt frostskyddat utrymme för hetvattentvätt för att underlätta rengöring även vintertid. Vindrutetorkarna är ju obligatoriska och kan väll närmast vara en parallell till årlig stalltvätt som givetvis genomförs.

Stallutrymmen är nu rengjorda ytterligare en gång efter ordinarie rengöring i våras samt sanerade med släckt kalk och virkon.

Det som händer nu är att vi i största möjliga mån håller djurgrupperna separerade, kalvarna är dock avvanda. De kunde delhävas och bli godkända för slakt, en majoritet av tjurarna är slaktade som mellankalv (får kanske likställas med diffspärren).

I grupperna med tjurar och kvigor finns inga seropositiva djur utan samtliga har släppt sina antikroppar. Huvuddelen av kvigorna är kvar samt 7 st riktigt bra tjurkalvar. Förhoppningen är att vi ska kunna bli helt hävda från spärren under vintern men vi har ändå fattat beslut om att inte sälja några tjurar under våren för att minimera risken för spridning av eventuell salmonella till någon annan besättning, en extra självpåtagen säkerhetsmarginal. De tjurar som vi behåller kommer att säljas via auktionsförfarande tidigt hösten 2015, givetvis med aktuella salmonellaprov.

Planen framåt skulle väll i så fall jämföras med vinschen fast det känns mer som ett tjockt bärlager på den där räliga markvägen för att undvika att man fastnar igen. Några av de saker vi jobbar med är förbättrade karantänsmöjligheter för inköpta djur och djur som varit på utställningar samt iordningställande av, från övriga djurytrymmen, skild utlastningsplats för både slakt- och livdjur. Det är inte bara för att skydda oss mot salmonella utan även mot andra smittsamma djursjukdomar.

Detta, och säkert en rad andra åtgärder så som kontinuerliga övervakningsprov etc, kommer att vävas samman med de övriga smittskyddsåtgärder vi gjort sedan tidigare och presenteras i ett smittskyddspaket. Detta kommer säkerställa att ett djurinköp från Sjövången framgent kommer att bli ett ännu säkrare val.

Funktionella djur för morgondagens dikoproducenter.